Den Svenska Drömmen

Annons

Mammaledig ♡

Idag är dagen när min semester övergår i mammaledighet, och min gravidapp säger att det endast är 29 dagar (!!!) tills vår lilla M är beräknad att komma ut till oss. 29 dagar är ju verkligen INGENTING! 😍 Känner mig som ett barn på julafton minst sagt! Alla krämpor jag dragits med under graviditeten, all frustration och smärta som IVF-behandlingen medförde, all sorg som missfallen orsakat, all längtan och förtvivlan som höll på att ta knäcken av mig och Jens både som individer och par är nu som bortblåsta! Och då är vi inte ens i mål än. Jag är så fruktansvärt TACKSAM; LYCKLIG OCH FÖRVÄNTANSFULL så ni förstår inte! Tror aldrig förut jag känt sån här tacksamhet och ödmjukhet inför livet. Snart, snart, snart kommer vår älskade, efterlängtade son. Äntligen får Devin det syskon jag så länge velat ge honom.

Har börjat fundera mycket på hur jag kommer reagera när lillen föds. Det känns så stort att jag inte har den blekaste aning om hur jag kommer känna där och då. Skulle inte förvåna mig det minsta ifall jag tuppade av pga vätskebrist, för lyckotårarna kommer nog aldrig att ta slut. Och som jag längtar till just den stunden när allt sätter igång! Jag kommer så väl ihåg pirret i magen som uppstod den där natten i juni 2010 när jag kände av den första riktiga värken. Trots att jag inte sov en blund på hela den natten var jag gladare än någonsin. Räknade bara ner timmarna tills min dåvarande sambo skulle vakna så jag kunde meddela honom att det var på gång.

Och snart, riktigt snart, får jag känna det där förväntansfulla pirret igen, längtar!! ♡

PicMonkey Image-10

Badbollen i vecka 36 och vrålåket som otåligt står och väntar på sin ägare 👆

 

 

Annons
Kommentera (8)

Kommentera

Se fler...

Gravid vecka 36 – slutspurten

Nu är vi inne i vecka 36 av 40. Helt otroligt att vi kanske har en nyfödd här hemma om sisådär 30 dagar! Ändå känns det sååå långt borta fortfarande.

Igår var jag till barnmorskan och allt verkade bra med lillen. SF-måttet var 32 cm och han låg med huvudet neråt precis som jag hade trott och hoppats. Han är startklar med andra ord. Mitt blodtryck var lågt och bra som vanligt och vikten har nu ökat med ca 10 kg sedan inskrivningen.

Nu börjar dock mina krafter tryta på allvar. Orkar inte mycket alls om dagarna längre och det får man väl bara ta och acceptera. Jag försöker dock hålla igång så gott jag kan på förmiddagarna eftersom jag vet att tröttheten slår till med full kraft på eftermiddagen och då är det kört. Devin har fortfarande sommarlov och är hemma, så idag spenderade vi några timmar i hans favoritlekpark inne i stan och det var han mer än nöjd med som tur var, för när vi kom hem på eftermiddagen var mina batterier som vanligt totalt slutkörda.

Tröttheten beror nog mycket på att jag sover så uselt om nätterna och att jag har så mycket värk. Förutom ryggvärken så ligger lillkillen och trycker något fruktansvärt mot mina revben vilket framkallar en konstant ilande smärta. Och till på köpet så har jag börjat få kraftiga förvärkar nu också. Jag som så glatt informerade barnmorskan igår att sammandragningarna äntligen lugnat ner sig lite nu. Hah, trodde jag! Idag har de i princip avlöst varandra tillsammans med en jävlig molvärk. Såå att… jag önskar innerligt att de här sista veckorna kommer gå fort nu, och vill han komma några dagar tidigare så är han varmt välkommen!

Någon som vågar sig på en gissning när lilla M kommer födas? 😍 Han är beräknad till den 29 augusti. Devin föddes 11 dagar efter BF.

IMG_0552 kopia

Mycket kan hända på 25 veckor ♡

 

Annons
Kommentera (4)

Kommentera

Se fler...

Att amma eller inte amma

Nu är vi nog så redo som man bara kan bli tror jag. I alla fall rent praktiskt. Idag handlade vi det allra sista, dvs blöjor och diverse andra hygienartiklar så nu kan vi ge vår lilla bebé all omvårdnad han behöver. Det enda vi väntar på nu är babynestet som borde komma på posten i veckan.

För tillfället sitter jag och smuttar på hallonbladste och njuter av tanken på att han snart är här. Har tidigare varit rätt säker på att jag kommer gå över tiden minst en vecka, men jag är inte så säker på det längre. Har fått en ny känsla av att lilla M kommer vara ganska punktlig av sig. En augustibebis precis som beräknat. Men oavsett om han kommer den 29 augusti eller två veckor senare så är det inte alls länge kvar. Blir helt pirrig av bara tanken! Snart, snart, snart får jag känna den oslagbara babydoften, och lagom tills sommaren börjar övergå i höst och luften blir sval och frisk får jag börja njuta av massa härliga barnvagnspromenader. LYCKA! ❤️

IMG_0413

Men först ska jag överleva några veckor till med konstant ryggvärk och en hud som är sprickfärdig. Är rätt säker på att han är fixerad nu eftersom alla sparkar kommer upp mot revbenen (AJ!). Dessutom känns det som att han ska ramla ut när jag går eftersom det trycker på så förbaskat. Sen väntar ju också en förlossning, eftervärkarna from hell, amningskaos med en och annan mjölkstockning, sömnbrist deluxe och så vidare. Men faktum är att jag inte är ett dugg rädd eller orolig. Den här gången vet jag att tiden efter förlossningen kommer vara smärtsam och kaotisk. Jag är förberedd på det. Annat var det förra gången när jag trodde att jag i princip skulle vara mig själv igen efter att barnet var ute. Tji fick jag! Men nu är jag som sagt bara peppad och förväntansfull inför alla prövningar.

IMG_0508

Jag har lovat mig själv att inte ta någon stress över amningen den här gången. Med Devin funkade det inte alls särskilt bra och vi började ge honom ersättning redan efter ett par månader. Minns hur misslyckad jag kände mig som inte kunde ge mitt barn mat. Men den här gången tänker jag inte tillåta några sådana tankar passera mitt huvud. Man är inte ett dugg sämre mamma för att man inte ammar! De som påstår något annat kan hålla tyst! Det finns jättebra modersmjölksersättning och närhet får ju barnet även om man flaskmatar. Däremot vill jag verkligen ge amningen en ärlig chans även denna gång. Det är ju säkert så himla mysigt om man bara får det att fungera + att det är praktiskt och ekonomiskt dessutom. Har även läst att magproblem är ovanligare bland barn som ammas, och det vill man ju självklart undvika om möjligt. Drömmen vore att kunna helamma åtminstone ett halvår.

Med Devin verkade mjölken aldrig rinna till ordentligt och jag kommer ihåg att jag låg och maratonammade i 3-4 timmar i sträck både dag och natt. Ändå var han bara missnöjd. Någon bra amningskudde hade jag inte heller så det var i princip omöjligt att sitta och amma utan att få ont i ryggen, därför låg jag mest uppe i sängen och grät av frustration och kände mig helt avskärmad från omvärlden. Så med den erfarenheten i bagaget bestämde jag mig för att jag den här gången ville investera i 1. en superbra amningskudde och 2. en bekväm amningsfåtölj (bild ovan), så nu får han amma 24/7 om han så önskar. Ska även få låna en bärsjal av en kompis som det tydligen funkar utmärkt att amma i, så förhoppningsvis kommer jag inte känna mig lika låst den här gången. Det här fixar vi!

Annons
Kommentera (8)

Kommentera

  1. Charlotte

    Bärsjal är underbart med bebisen! Man får händerna fria och bebis är nöjd :) men det rekommenderas inte att amma i sjal, eftersom det blir riska att bebisen kvävs.
    Själv har jag försökt amma i min ergobaby-reppu men det var väldigt obekvämt.
    Lycka till på slutrakan och hoppas amningem tar sig bättre för dej denna gång!

  2. Jimmy

    Vi la ner amningsförsöken efter några dagar tyckte så synd om Tuva när hon inte fick i sig någon mat, knappt några problem med magen har vi haft och hon mår bra ochnör glad samt att det är väldigt smidigt att man kan vara två med matningarna även om det kräver lite planering att få med sig ersättning/varmt vatten osv när man ska iväg men ångrar inte beslutet en sekund. Har kört. På Babysemp och ibland Nan Pro

  3. Maria

    Hej, är du inte rädd för alla komplikationer som kan uppstå efter en vaginal förlossning med livslångt lidande? Framfall, läckage, mm mm. Jag är livrädd och vill bli förlöst med planerat snitt, jag kan inte alls komma över rädslan. Kram

    1. Caroline
      Caroline

      Visst är jag medveten om att det kan uppstå komplikationer, men det kan det ju göra även vid kejsarsnitt tänker jag. Kroppen är ju gjord för att kunna föda fram ett barn vaginalt så jag hoppas att det går bra även denna gång :)

    2. Anna

      Gå med i fb-gruppen Amningshjälpens slutna grupp, bästa gruppen någonsin!! Att mjölken sinar om man helammar är väldigt ovanligt, maraton amning hör mer till regel än undantag 😁 Dom gör det för att öka produktionen och så är ju amning mycket mer än bara mat också, det är värme och tröst. Hoppas det går bättre denna gång! Stor kram

Se fler...

Gravid vecka 35

Nu är vi inne i vecka 35 och enligt min app är det 40 dagar kvar till BF idag. Egentligen är ju 40 dagar ingenting, men jag börjar bli sååå fruktansvärt otålig nu! Det mesta är fixat inför lillens ankomst och jag känner mig bara så himla redo att föda barn vilken dag som helst. Men än är det som sagt ett bra tag kvar så jag får helt enkelt se till att hålla mig sysselsatt så att dagarna går lite snabbare.

Här kommer en liten sammanfattning av mitt mående just nu:

  • Psykiskt mår jag mycket bättre nu. Hade ju en rejäl svacka där ett tag när jag bara såg svart, men det vände i samband vår finlandsresa och ni anar inte hur skönt det är att känna glädje igen!
  • Fysiskt blir det inte lättare direkt, men nu kan jag acceptera det. Jag är fullt medveten om att man inte kan vara på topp 40 dagar innan man ska sätta ett barn till världen.
  • Det som är jobbigast just nu är ryggvärken + att det ilar något fruktansvärt i de nedre regionerna när jag går. Känns som elstötar typ. Antar att det är på grund av att lilleman håller på att fixera sig i mitt bäcken, så det är ju en ytterst positiv smärta även om det är sjukt obehagligt.
  • Om en vecka ska jag till barnmorskan igen som jag inte träffat sen vecka 25 eftersom jag missade ett besök när vi var i Finland. Ska bli spännande att se vad som hänt sen senast. SF-måttet lär iaf ha skjutit i höjden, för nu är jag verkligen stor om magen (ser typ ut som en vandrande badboll hehe).

Bebiskläderna är tvättade och BB-väskan packad, så nu är det bara att vänta (vilket vi iofs är rätt bra på vid det här laget). Tänk att vi om drygt en månad äntligen får träffa vår lilla skatt som vi kämpat för så länge, Han som blev till i en liten skål av glas i sjukhusets laboratorium. Det är så fantastiskt när man tänker på det, och jag kommer nog inte kunna ta det till mig till 100% innan jag har honom i mina armar. Åååh vad jag längtar!! ♡

IMG_0473

 

Annons
Kommentera (4)

Kommentera

  1. Mummu till mybabydolls.se

    Caroline ,jag känner inte dig , men dina tankar som du skriver nu ,hade jag ,när jag väntade på mitt första barn 42år sen,, allting käns som igår. Lycka till med allting! Snart ska vi få våran 12 barnbarn. De är lyckan ilivet. ❤️😍

    1. Caroline
      Caroline

      Ja, jag tror nog det är många som går med dessa tankar i slutet av graviditeten 😊 Stort grattis till det kommande 12:e barnbarnet! Så himla underbart!! ❤️

  2. Mikaela

    Du är såååå värd att få känna glädje ❤ Det har varit så fint att få följa med på er resa i detta. Jag tror absolut att ni kommer bli fantastiska föräldrar. Önskar er all lycka till. Massor av kramar ❤

Se fler...

Semester och gravidfotografering

Har inte bloggat på ett tag nu igen, men för en gångs skull beror det inte på att jag mått asdåligt utan på att vi varit utomlands och jag därför endast uppdaterat på Instagram (@densvenskadrommen). Nu är vi hemma i Linköping igen efter vår årliga semester i Finland. Den inleddes med ett sagolikt bröllop och efter det fortsatte resan till vår sommarstuga där vi spenderade största delen av tiden under de två veckorna. Vädret har varit i sämsta laget men vi har ändå hunnit med en massa roligheter, så det har egentligen inte spelat så stor roll. Jag har kunnat vila ut ordentligt också, vilket har varit sjukt välbehövligt eftersom jag blir tröttare och tröttare för varje dag som går nu. Det märks verkligen i kroppen att förlossningen närmar sig. Ska uppdatera er om mitt mående mer ingående i ett separat inlägg.

Förutom massa häng med mina föräldrar, släkt och vänner under finlandsvistelsen hade vi även inbokat en gravidfotografering med superduktiga Rebecka. Verkligen guld värt att få den här speciella tiden fångad på fina bilder, för sist och slutligen är det ju en väldigt kort period som en graviditet varar, trots att den ibland känns evighetslång. Nedan kommer några smakprov.

PicMonkey Collage-6 kopia 3_DSC8684PicMonkey Collage-6 kopia 2_DSC8641

_DSC8740_DSC8500

K Ä R L E K ♡

Foto: Rebecka Hägert

Annons
Kommentera (4)

Kommentera

Se fler...
stats